En poolgrund gör att poolen får en stabil grund att stå på. Vikten av vattnet från en 4 x 8 meters pool är 50 ton och det kräver en bra grund. Här går vi igenom det viktigaste du behöver tänkta på.
Om du väljer en gjuten poolstomme rekommenderas det att du även har en gjuten poolgrund. För andra poolstommar som plast och trä räcker det enligt tillverkarna med enklare markarbete som grund för poolen att stå på.
Några fördelar med en poolgrund
Poolgrunden har flera fördelar:
- Motverkar poollyftning. Betongen i poolgrundens betongplatta gör att poolen blir svårare att lyfta vid eventuellt högt grundvatten.
- En poolgrund förlänger linerns livslängd. En poolgrund ger jämnare och finare yta för poolens botten. Det gör att linern kommer att ha mindre möjliga anvisningar för slitage. Exempelvis en poolrobot kommer inte åka över en ojämnhet tusentals gånger och därmed slita på linern.
- Tar upp och står emot marktrycket
- Förankrar poolstommen på ett bra sätt
- För fribärande pooler krävs ofta en poolgrund som förankrar poolstommen i poolgrunden. Det görs t.ex. genom att armering gjuts in i poolgrunden som sticker upp och förankras i poolstommen.
Pris för material till en poolgrund
Priset varierar beroende på vilket material du använder till grunden, samt pris för betongbilen. Riktpris för material och betong (med betongbil) till en 4 x 8 meter pool är mellan 40 000 – 50 000 kr. Utöver det tillkommer arbetskostnad, om du inte bygger själv.
Steg 1 – Gräva ut för poolen
Innan du lägger poolgrunden behöver du se till att markarbetet är genomfört. Första steget är själva grävningen. Läs mer om vad du ska tänka på när du gräver och vad det kostar här. Val av poolstomme avgör hur stor grundplattan ska vara och också hur mycket som ska grävas. Vanligt är att grundplattan ska vara poolens innermått plus tjockleken på poolstommen. Vissa poolstommar rekommenderar att poolgrunden sticker ut en bit utanför poolstommen, kolla med tillverkaren vad som gäller.
Steg 2 – Markarbetet till poolen
När utgrävningen är klar är det dax för markarbetet som förbereder underlaget för poolgrunden. Om inte marken är självdränerande läggs minst 10-20 cm makadam (8-16 mm) alternativt dräneringsgrus som bärlager. En fiberduk användas för att hålla stenen på plats.
Bärlagret (makadam) fyller 3 funktioner:
1. Dränering
2. Skydd mot tjäle
3. Bärlagret bär och fördelar lasterna i bädden
Om marknivån ligger nära grundvattennivån bör ytterligare dränering läggas och även dräneringsrör och brunn runt poolgrunden. Läs mer om dränering av pool här. När markarbete är klart är det dax för nästa steg, placera ut kantelement och gjuta poolgrunden.
Steg 3 – Gjuta poolgrunden
En typisk poolgrund består av
- Dränerande material (kan ses som del av markarbetet)
- Kantelement framtagna för pooler
- Cellplast som kapillärbrytande skikt
- Armering
- Betong som gjuter ihop grunden
Gjuter en platta för betongpoolen
Materialpaketet ovan gjuts ihop till en betongplatta. Du börjar med att placera ut kantelementen. Dessa kantelement är lägre än normala kantelement för husgrunder. Innanför kantelementen så lägger du ut cellplasten ovanpå det dränerande materialet. Placera sedan ut armeringsdistanser på cellplasten. Dessa gör att armeringen lyfts upp till rätt nivå i betongplattan. Lägg ut armeringen. När du armerar poolen så gör man det i betongplattan. Detta ger betongen en högre hållfasthet. Nu är det dags att ringa betongbilen!
Hur mycket betong går åt till en poolgrund
För en normal 4 x 8 meters poolgrund som gjuts med 10 cm betong går det åt cirka 4 kubikmeter. Det blandar du inte själv utan det behövs en betongbil.
Kostnad för bara betongen till en poolgrund (4m3)
Betong kostar olika på olika delar av Sverige, räkna med cirka 4 500 – 5 000 kr/kubik. Kostnaden blir då cirka 20 000 kr för en poolgrund exklusive arbetet.
Vilken cellplast ska användas i poolgrunden
Det snabba svaret är att det beror på hur djup din pool är. Har du en standardpool med 1.5 meters djup kan du välja S100 och ha god marginal till att cellplasten klarar lasten från vattnet.
Cellplast har olika klassificeringar utifrån hur hög last den tål, även kallat tryckhållfasthet. Vanligt förekommande cellplast är S60 upp till S300. Det är siffran efter ”S” som anger maximal tryckhållfasthet i kPa (kilopascal) vid korttidslast. För en pool är man mer intresserad av långtidslasten. Som riktlinje kan man säga att långtidslasten är lägre med en faktor 2.5. Alltså S100 klarar 100 kPa korttidslast och 40 kPa långtidslast. Kolla med tillverkaren för just den cellplast du köper vad som gäller för långtidslast.
1 meter hög vattenpelare har ett tryck på 10 kPa. En standardpool som är 1,5 meter hög har ett vattentryck på 15 kPa. Väljer du S100 som klarar tryck upp till 40 kPa har du god marginal.
Detaljer:
Pascal är enhet för tryck, även definierat som N/m2 eller bar. Pascal kan översättas till: 1 kPa = 100 kg/ms2 = 100 kgf/m2 där f står för force.
Trycket från vatten räknas ut: densitet (kg/m3) x tyngdacceleration (m/s2) x höjd (m).